vendredi 28 mars 2008

Targit n tsuta tamaynut

M’ar awaliγ ass-a inelmaden imeyanen n tmurt n Leqbayel γarren tameslayt-nsen, yettnecah wul-iw, aman (nombre)-nsen yettnerni deg useggas γar waye. Deg 1995, llan tamudi n 35 000 inelmaden anda ttekkiγ ula d nek. Cceeḍent deg-i temsirt-nni i lebda, γas akken ur cfiγ ara aṭṭas fell-asent imir-nni, war ccek d annect-en i yiğğan ar ttaruγ aris-agi s teqbaylit tura. Aseggas-a, yewwe wazal n inelmaden n tmaziγt, d akk iswiren n leqqraya, γar tamudi n 135 000 inelmaden. D awezγi llan seg assmi tejna ddunit anect-a wid yeγaren taqbaylit di lakul. D ayen ibanen, ur nettebddad ara dagi kan. Γar zdat iswi iban am yiṭṭij d ASMATU (GENERALISATION) N USELMED N TEQBAYLIT DI TMURT N YEQBAYLIYEN. Ass-nni, yezmer ad yesgunfu yiman (ṛṛu) n Dda Lmulud i lebda : azeggar (passage) seg timawit γar tira ad tenesiwe. Assirem-innu nek iress deg tsuta-ya (Génération) tamezγawalt (berbèrophone) yettarun u yeγaren taqbaylit. Ma d wid/tid teğğa tmacit, deg imal (futur), ad asen-gen ahilen n maw el-umiya (wagi i tesa kan)

Ass-a uguren d-ttmaggaren iselmaden mačči d kra, tura yessefk ad n-bedd γar idisan-nsen. Acku, amennuγ-nsen ass-a γaf tmaziγt ur yelli d tamsalt-nsen kan, maca, d tamsalt iγ-yeεnan akk s yeqbayliyen, akken ladγa it-id-yenna Mass Mhana Budinar, aselway n Tiddukla n iselmaden n tmaziγt n twilayt n Tizi-Wezzu.


Izen d unmager n wesmel n apulee.com



mardi 12 février 2008

Amṛabeḍ-nni iṛuḥen ad d-iḥuğğ

Akk-a cwiya ciu aγ-ttun akk... Tagi d yiwen wemabe, d-agi di 3ème. Yussa-d di tmurt, a yetteddu γar wexxam ebbi ad d-issired iγsan-is, naγ wissen acu n rafik-a ar ad d-yexdem s-yina. Lasun yeqqim-as dinna γar warrac n tmurt-is. A yetett seksu, kuskus buf, taqarεett n diban γaf yiman-is u ebbi kbir. Qqimen akken kra n warrac d tama-s, aheddren, yiwen ad yettawwi γaf ebbi, waye γaf nnebi, waye γaf saddat, waye γaf iεessasen, waye γaf at-laxet, lasun rrwin-tt. Inṭṭeq γar-sen wemab-nni, yenna-yasen : wellah kra teheddrem akk-agi dina, ar ulac dg-es akk, yerna ar d nek iwent-in-yennan. Tessenem-iyi, d amabe. Dewen γar γur-es mačči zaεfen ! Nnan-as amek akk-a keččini d amabe yarna tetteddu γar wexxam ebbi, yarna theddre akk-agi, yerna tesse ccab,... Zaεfen fell-as. Aliiiiiiih !!

Idewe γar γur-sen... yenna-yasen : a Leqbayel, asmi iwen-nettkellix, tettamnem-aγ, tura, imi iwen-neqqar tidett, teggumam aγ-tamnem... Seban Llah lεaim!


Tullizt sγur Muand-U-Yaya


vendredi 1 février 2008

Tajlibt izamaren


M’ ar nesked amek d-yebda ddin lmasi deg ussan-is imezwura di tallit-nni n ṛṛuman, ad anaf d igrawen yeddukulen ad allelen u ad ṭṭefen afus i ymeγban, igellilen d imuan, akk d wemal n lmeytin. Tiddukliwin, d tid d-illulen seg tissiwin (couche) n wadda n tmetti (société) n lawan-nni, anda ttebbin afud i usafar s way-es ar nnaγen mgal ameskur (dépression) ten-yeṭṭfen, neγ teggen irebbi i cwi n tumert (lfer) sen-d-ittak usebiber way-gara-sen, - anect-a, ahat d amaynut neγ d tidett d anulfu id-yenulfa ? « Tamumit n effk-iyi-d ad k-d-effkaγ » d-illulen akk-a, seg lebγi usileγ (formation) n tejlibin, n « trebuyaε », n « tjemuyaε », n « tddukliwin », d tin ar ad yeskeflen tamumi n tnezmart (volonté de puissance) s yiwen n ddelk (force) amaynut, itt-yesmentagen kan : asileγ n tejlibin d asurif γar sdat deg umenuγ mgal ameskur. Asnerni n tejlibt g imdanen yesnernay diγen deg uterras ibaγuren (intérêt) imaynuten gar iεeggalen n tejlibt, d ay-n ar t-iett-ten deg ayen akk yesεa innes, d way-n iγunza seg iman-is. Deg lebγi-nnsen ad feṛḍen aṭṭan-nnsen, urtanezmart-nnsen (impuissance). Akk imuan d wid yesmuunen, war ma ran, mumin ad mysudsen (s’organiser) d tajlibt : amabe ifaq s-waya, u yettak-as afud ; anda akk ar tafe tella tejlibt, d urtanezmart i yebγan tajlibt u taεeqlit (tamusni) n wemabe itt-yesudsen. Ur tettut ara d akk-n : s tullit tagmawit (nécessité naturelle), wid/ tid iεetqqen (iğehden) tmal-asen γer beṭṭu gar-asen, akk-n isen-tmal i wid/ tid leqqaqen (iaεfen) ad dduklen. Ineggura-ya ma zdin aεkkaz, zdin-t kan i wakk-n ad maden ad wwten lwaid, u ad qqden taγcact (instint) n tmumit n tnezmart-nnsen lwaid, anect-a war ma yeεffes yal yiwen deg-sen γaf uγunzu meqqren γunzan iman-nnsen. Iuaen, nutni m’ ar a dduklen, isen-yetteεğaben dγa d tadukli-ya-nnsen. Taγecact-nsen tettwaqqed akk-n tettwaqqed tin n yemdanen-teggi yussafen (homme-fauve solitaire).


Tukkist seg udlis n Friedrich NIETZSCHE, "La généalogie de la morale".

dimanche 27 janvier 2008

Aγmis s tmaziγt


Azul a mass,

Askar n yiwen weγmis s tmaziγt d tikti yelhan ! Meslayeγ yekan d yiwen wemddakel-iw ussan-agi iεeddan ladγa γaf cceγel-agi n ujernan, nufa mačči kan dayen yelhan maca d ayen yessefken ! Yerna, asenfar d win yesran (yewağen) afus, abggas, d sber, d wakud akk d yerggazen/ tlawin iεeriyen (tεeriyin).

Akk-n kan anemsefham, aγmis-a ma nεezm-ed ala alluy ar ayalli, teggra-d ma aseggas-a neγ aseggas id-it-teddun. Bγiγ ad d-inniγ sya, asenfar-a d lebni ar yebnu am axxam, yiwet yiwet ad yalli ma yebγa yillu !

Cceγl amenzu, d askar n terbaεt iqeddacen ar d-yelhin seg tsegwa n weγmis. Atan Si-Hadj ad yettekki deg tesga n umezruy, nek zemraγ ad graγ afus s imagraden γaf twenaḍt (Environnement) simal ad rennun wit/ tid ar yettikkin ad sekkreḍ tisegwa niḍen.

Akk-n angar afus akk-n qqaren, an gar aẓẓeṭṭa, di tazwara yezmer bnadem ad yezwir amahil deg asmel (adeg) n internet ; deg-s ddeqs n tγawsiwin ar ad yesishel sibda ar yeffeγ di lkaγ. Atan ma tεağb-ikken tikti-yagi, an ar ad yassen d ameruf n d leqqdic af wesmal, atan sγuri.

Ad ttan tansa-w :

mhand.akli@gmail.com

Tirririt i yiwen deg unmager asseka.net

jeudi 17 janvier 2008

D taqbaylit neγ d tabṛebṛit ?


Azul fella-wen !

Tanmirt-ik à Ğamal, imi d-skefle kra tiktiwin akk-nni, i tid n tidett. D amenzut, akk-n fehmeγ, tezmme Ferhat s wezggen n wawal (à demi-mots akk-n qqaren s tumit) imi amussu f yella d aqqeru ur yesxdam ara ddeqs taqbaylit, neγ yesexdam drus mai, deg alγuyen akk d yinawen-innes. Tidmi-iw, tzemre ad t-id-inni war akukru, d akk-n amussu n timanit ur yesqdac ara taqbaylit, ur tt-yesidir ara metwal tigawt-is, neγ ur s-yefka ara i taqbaylit azal is-yefka deg uayer (statut) s-d-ihegga i tmurt n Leqbayel, ma yewwi-d wass ad tuγal tadsimant : bγiγ ad d-inniγ Taqbaylit d tutlayt tunibt. Γaf akk-n walaγ, d teswiεt-agi, aseneb n teqbaylit, mačči di lkaγe -war ccek ad yass wass-is-, tura, aseneb d asexdem n tmeslayet di tudert n yal ass. As-d-alsaγ, i tikkelt nien, tagi d tidmi-iw kan, amussu n MAK, d lwağeb fella-s ad tt-isexdem d tutlayt-is tamezwarut send taumit, send taglizit, send taεrabt. Ur d-heddr-eγ ara γaf ikubar isertiyen am RCD, d FFS, ... d tamacahutt nien, fiel ma nuγal-ed γar-sen, acku ulac d acu ar ad-nesali ! Feraγ s tavidyut-a n userbe n yixef useggas imaziγen sγu Ferat. Mennaγ, d tin ar ad-yelddin tawwut i teqbaylit deg umussu n MAK i wussan imaynuten deg ubrid γar sdat.

Tikti tis snat, a mass Benεuf, turez γar tmenzut, mazal-aγ kan din di teqbaylit neγ tamaziγt akk-n ik-yehwa semi-yas, si pa an publam, acku leslak, af akk-n walaγ ad yekk seg aric-is ameqqran seg Tutlayt. Taneggarut-a, ur telli kan d allel akk-n anemeslay, anem-baddal isalen waygara-nneγ, d ay-n mu γaren tawuri n taywalt (Fonction de communication). Taqbaylit d awal, d idles, d aγref, d amezruy, d tasekla, d taγerma, d tugdut, ... Nekk, win yi-cban, umneγ d akk-n tella tewwurt sya, d abrid yesuffuγen. Amedya, exer leğnas yesεan tisekliwin meqqren, tugett deg-sen aten-tafe iγerfan meqqren. U yerna, yehwayaγ neγ ur aγ-yehwi, ur tezmire ara att-ue s lebεid m’ ur iea ara lsas-ik, u lsas d tutlayt tayematt. Ahat s teqbaylit-a dγa, ar nεawed almad amek ar nemeslay s leεqel, war leεya, war reggmat, γas ma nemgarad mli tiktiwin, ass-nni anemyeεqal waygara-nneγ . Ahat s teqbaylit diγen ar anaf d acu nettnadi, d acu i d iswi-nneγ.

Ma d tamsalt n Fansa neγ iumyen s umata (yeεni ay isurfen wid/ tid ur nesttahel) umnnen s yiwen wansay (principe) : « aareb d urraz ibaγuren-nsen di ddunit». Alu, nekkni s imaziγen ur sen-nekcim sya ur sen-neffiγ sya, γar γursen d aεraben akk-n nella, yehwayaγ kan nettewiwi. Kra yeqbayliyen dagi di Fransa, iemlen m’ ar ten-id-isteqsi uumi neγ taumit asen-yinni n wansi-ten : Je suis Kabyle (Yettusema mgal Aεraben) ! Am akk-n, m’ ar as-tini d aqbayli wisen d acu yerrnan. Tibbin-nnaγ, emmel-nnaγ, ah ! ... Wellah ar ulac d acu ar ad d-ninni ! Neγ kra ah ! Ma εezza-s, m’ ad yesεu aqcic/ taqcict as-isemi Rayan, Albert, Laetitia... aneggrim a taγdiwt ! Nwan ma beddlen isem, d ay-n uγalen d iumyen ; deg uqqadum (γer uumi) aεrab, d aεrab welleh amer ad tawwe ur riγ ara sani. D awezγi uffiγ aumi isema i mmi-s Qasi, Σmer neγ Ameyan ! Tzemre ad d-inni d mmi-s/lelli-s, akk-n yebγu isemi-yas, γur-es tilleli. D tidett, maεni, annect-a, gar way-n d-isbegnen azal nefka iyi-iman-nneγ ... acal neqqer iman-neγ, i bγiγ ad d-inniγ. Wagi, i wakk-n ad d-rreγ γaf umur deg usteqsi-nni-inek à Ğamal, tamuγli-nneγ γaf yiman-nneγ akk tmeslayt-nneγ yiwet, akk-n neqer iman-nneγ i neqer tutlayt-nneγ. [er diγen aris yura Akli Kebaïli d Kamal Naït-Zerrad i γriγ deg yiwen unemager]. Niγ-ak, nesewseε, neẓḍem-ed assm’ akk-n nettnaγ magal tiseεebt, deg ubrid, taqbaylit nzegl-itt, nebbec γaf trumit, nebγa ad nuγal d iumyen u aten-nedipassi
di tmeslayt-nsen, ad nuγal d iumyen ugar iumyen ! Walli, d amedya, ad nehder kan γaf ay-n newala, iγefan akk d-yettass-sen γer Fransa, m’ar ahedden taumit, hedentt akk-n sen-yefka ugerjum-nsen, maca, nekkni, anneḥṛes iman-nneγ akk-n anehder taumit am iumyen, akk-n ad anesεu « laxon » am iumyen, as-tini ttasaben-aγ. Ur d-nniγ ara diri, ma thedde taumit, neγ taglizit, neγ tacinwatt akk-n yelha, maεni bγiγ kan ad sbegneγ annect nefka azal i yiman-nneγ d tutlayt-nneγ. Ala aderγal ur nettwali yara, neγ ur yebγi yara ad iwali cceγl-agi, acku ma yelli-d allen-is ad yeffeγ leεqel, ad yarrew tifkert neγ ad yewwet ṭṭaglal.

Ma d Fansa yerran iman-is ur aγ-tessin ara, nekkni yellan dagi kan akk yides aqlaγ γaf yimmi n wuccen ! war ccek, tessnaγ ugar ay-n nessen iman-nneγ...

Asirem ahat ad yekk deg tsuta-yagi yeγran tamaziγt di lakul...

Sureft-yi ahat suget aṭṭas awal fella-wen .


D tiririt i yizen n Ğamal Benεuf deg usmel imyura.net


mardi 15 janvier 2008

Lggira-nni n 54



Γef umezruy n taddart, ad nekku γef imeγrasen n taddart, ddeqs yidsen, tamudi en 30, ad fella-sen yeεfu rebbi.

Qqaren-d d akk-n ilemi amenzu yefγen s amadaγ seg-sen,d Saεid At-Aεmar (Amrouchi). Sin akk-in efrent, am Σli At-Σerbi (Ait Madi), Mhand-Akli At-med (Chelibane), d wiya maṛṛa.

Deg umenzu n nunember 1955, ass m’ akk-n ewwten yemjuhad lkazirna n Tizi-Lğameε (yellan deg ubrid n Tirurda), d-izggan nnig taddart Iceliban (er adlis “Iberdan n tissas” n M. Ulaεmara, asebtar 50); γlin-d iserdasen n Fransa γef taddart-nneγ, d tin-a iten-iqqarben, ad d-rren tta. Seg imiren dγa, aṭṭas n twaculin i yegguğan γer tudddrin nien, ladγa tid-nni γur yeffeγ lexba γer iumyen d akk-n sεan deg-sen win yeffγen γar tegi. Di lawan-nni diγen, id-ussant-d kra n twaculin n taddart n Tizi-Umalu. Tafamilt-nneγ rewlen γer tqarbuzt akk-in i lejba n tirurda, At-Σli Waεmer γer Bumesεud, At-Belεid γer Uwrir-Uzemmur, lasun, tugett n twaculin ffγent taddart.

Γas ulama, nhedder, mačči d irggazen kan i yexedmen lggira. Tulawin gant amur-nsent, azal-is meqqer. Llan tid yettawin učči, sirident lqqec, ttnawalent i yemjuhad u xedment ula taεessast. di taddrt-nneγ, ad nadder Saεdiya At-Sεada, Taceqit, yenγan yemjuhad-tagi d taluft nien-...

dimanche 13 janvier 2008

Agezdu n yilesamaziγ deg tsedawiyin n Wawras

Assali n ugzdu n yiles amaziγ deg tsedawiyin n Icawiyen, iffkat unebdu i lexrif. Safi tura nnig 10 iseggasen aya segmi isutuen seg tneγlaft n ttebga icawiyen akk-n ad tesbedden, yal tikkelt tiwwura medlen-t. Tikti n usali ugezdu-agi n tmaziγt, teffeγ-d i tikkelt tamezwarut deg useggas n 1995, aseggas-nni m’ id-isekkren Asqamu Unnig n Tmazγa (HCA). Tasudut-a, dγa seg tazwara temakit deg ahil-ines. Maca, akk-n nera, asqamu d win....