vendredi 28 mars 2008

Targit n tsuta tamaynut

M’ar awaliγ ass-a inelmaden imeyanen n tmurt n Leqbayel γarren tameslayt-nsen, yettnecah wul-iw, aman (nombre)-nsen yettnerni deg useggas γar waye. Deg 1995, llan tamudi n 35 000 inelmaden anda ttekkiγ ula d nek. Cceeḍent deg-i temsirt-nni i lebda, γas akken ur cfiγ ara aṭṭas fell-asent imir-nni, war ccek d annect-en i yiğğan ar ttaruγ aris-agi s teqbaylit tura. Aseggas-a, yewwe wazal n inelmaden n tmaziγt, d akk iswiren n leqqraya, γar tamudi n 135 000 inelmaden. D awezγi llan seg assmi tejna ddunit anect-a wid yeγaren taqbaylit di lakul. D ayen ibanen, ur nettebddad ara dagi kan. Γar zdat iswi iban am yiṭṭij d ASMATU (GENERALISATION) N USELMED N TEQBAYLIT DI TMURT N YEQBAYLIYEN. Ass-nni, yezmer ad yesgunfu yiman (ṛṛu) n Dda Lmulud i lebda : azeggar (passage) seg timawit γar tira ad tenesiwe. Assirem-innu nek iress deg tsuta-ya (Génération) tamezγawalt (berbèrophone) yettarun u yeγaren taqbaylit. Ma d wid/tid teğğa tmacit, deg imal (futur), ad asen-gen ahilen n maw el-umiya (wagi i tesa kan)

Ass-a uguren d-ttmaggaren iselmaden mačči d kra, tura yessefk ad n-bedd γar idisan-nsen. Acku, amennuγ-nsen ass-a γaf tmaziγt ur yelli d tamsalt-nsen kan, maca, d tamsalt iγ-yeεnan akk s yeqbayliyen, akken ladγa it-id-yenna Mass Mhana Budinar, aselway n Tiddukla n iselmaden n tmaziγt n twilayt n Tizi-Wezzu.


Izen d unmager n wesmel n apulee.com